Sorteringsprocessen är ett kritiskt steg i många typer av återvinning, från textilier till pallar till plast och mer. Bättre noggrannhet möjliggör större värdeåtervinning genom en bättre separation av olika materialkvaliteter. Automatisering av sortering hjälper dessutom till att minska arbetskraftskraven.
Sortering i plaggåtervinning
Samma fråga kring sortering gäller även för kläd- eller textilåtervinningssektorn. Klädsåtervinning är en nyckelkomponent för att minska klädindustrins enorma koldioxidavtryck, men dess potential är fortfarande inte helt realiserat på grund av brist på teknik som är lätt tillgänglig för denna applikation, särskilt när det gäller sortering.
Återvinning och återanvändning av plagg för välgörenhetsändamål är en viktig del av återvinningsarbetet, bokföringen för ungefär 50 procent av återhämtningen i länder som Nederländerna, förutom annan återanvändning av kläder nischer. De övriga 50 procenten måste dock sorteras – fortfarande ofta manuellt. Förutom de uttömmande arbetskraftskraven förknippade med manuell sortering har svårigheter att identifiera specifika tyger resulterat i otillräckligt sorterade textilier används för generellt mer lågvärdiga applikationer som stoppning eller trasor, snarare än återvinns för applikationer av högre kvalitet där sådant material skulle kunna komplettera användningen av jungfrulig fiber.
Textiles for Textiles Project
För att möta detta behov har ett viktigt initiativ varit Textilier för textilier (T4T). Detta projekt syftade till att skapa automatiserad sorteringsteknik för textilier och kläder, med stöd av Europeiska kommissionens initiativ för miljöinnovation. Initiativet hjälper till att finansiera ett antal miljöåtgärder, inklusive materialåtervinning och återvinningsprocesser.
Tekniken är baserad på att sortera fiber efter sammansättning och färg, utförd genom användning av nära-infraröd (NIR)-spektroskopi teknologi, som används allmänt i automatiserade sorteringsapplikationer för andra segment av återvinningsindustrin, såsom PET återvinning. Projektet hade en budget på över 1,3 miljoner euro.
Efter att först ha gått igenom en manuell sorteringsprocess för att separera de kläderna som fortfarande är användbara och kan sparas, resterande plagg matas sedan genom det automatiska sorteringssystemet för strimling. Resulterande i långa fibrer kan användas i produkter som kläder och hemtextilier, medan kortare fibrer är riktade mot non-woven-applikationer inom isolering, personlig hygien och fordon.
Miljöpåverkan
Minskningen av miljöpåverkan i samband med användningen av återvunna fibrer är imponerande, enligt utvecklingsgruppen. I ett pilotprojekt med en jeanstillverkare var energibesparingen av återvunnen fiber jämfört med nyfiber 53 %, medan vattenbesparingen uppgick till 99 % och kemikaliebesparingen var 88 %.
De FIBSORT Projektet fortsätter att göra framsteg inom denna teknik. Den har dock inte kommersialiserats ännu. Projektet består av Wieland Textiles, Valvan Baling Systems, Metrohm Applikon, Worn Again, Faritex, Salvation Army ReShare och Circle Economy,
Nycklar till framgång
En nyckel till framgången för den automatiserade sorteringstekniken kommer att framgångsrikt fibersortera stora volymer material noggrant, bl.a. de stora mängderna lågkvalitativa icke-förnybara textilier som samlas in och styr dem mot industriell kemisk återvinning operationer.
Enligt Circle Economy, "Om den kommersialiseras framgångsrikt kan FIBERSORT-maskinen förändra textilåtervinningslandskapet, lika effektivt som fibersorteringsteknik är nyckeln till att låsa upp värdet av post-konsumenttextilier och skapa en vändpunkt för textilier med sluten krets industri."
Bortsett från optisk sortering, inkluderar andra tillvägagångssätt som har undersökts RFID eller streckkodstekniker fästa på plagg för att underlätta sortering.
